Föreställ er bilden av Tristan Tzara och Vladimir Lenin i ett rökigt kafé i var sin ände av ett schackspel. Där sitter mannen bakom den ryska revolutionen och försöker överlista Tristan Tzara, en av grundarna av dadaismen, den nihilistiska konströrelse som tog Europa med storm det andra årtioendet av 1900-talet. Sorlet i kaféet tystnar plötsligt när Tzara lyckas ställa Lenin i schack. Lenin spänner blicken i Tzara, som i sin tur reciterar en av sina dikter. Lenin fattar ingenting, men spelet fortsätter. Det här är inte bara ett fascinerande tankeexperiment, det är möjligt att bilden äger sin historiska riktighet. Åren mellan 1915 och 1917 spelade Tzara återkommande gånger schack på ett kafé som Lenin ofta besökte, och enligt vissa mer eller mindre trovärdiga källor spelade de mot varandra. Vad sa de till varandra? Hur kunde Lenin gå med på att spela ett spel där bonden är den sämsta spelpjäsen? Spelade Tzara efter reglerna? Vem vann?
Tzara var från Rumänien och därför inspirerad av sköna tidiga absurdister som Demetru Demetrescu-Buzău, mer känd under namnet Urmuz. (Som för övrigt tog livet av sig, som han redan tidigare hade lovat, "utan orsak".) Tzara lämnade Rumänien 1915 och flyttade till Zürich, och lämnade därmed även rumänskan till förmån för franskan. I Zürich träffade han Hugo Ball, och det var i den staden någon gång år 1916 som dadaismen uppstod. Dadaisterna samlades i nattklubben Cabaret Voltaire, där de anordnade poesi-, musik- och danskvällar. Var ordet "dada" kommer ifrån är omtvistat. Somliga säger att det härrör från Hugo Ball, som påstås ha slagit upp en fransk-tysk ordbok och valt ett slumpmässigt ord, vilket blev det franska ordet för käpphäst. Andra säger att det kommer från Tzara och Marcel Jancos flitiga användning av "da, da" som betyder "ja, ja" på svenska. Ytterligare andra säger andra saker.
Det radikala med dadaismen var att den inte skulle uppfattas som en konströrelse. Dada var inte konst, det var anti-konst. Som Tzara själv uttryckte det: "I am against systems; the most acceptable system is on principle to have none". Syftet med dadaismen var att chockera, att uppröra. Man ville liksom Baudelaire och Rimbaud épater la bourgeoisie, dvs. chockera medelklassen. Att dadaismen saknade formella regler hindrade inte dadaisterna från att författa åtskilliga sköna manifest. I ett manifest från 1916 skriver Hugo Ball: "How does one achieve eternal bliss? By saying dada. How does one become famous? By saying dada. With a noble gesture and delicate propriety. Till one goes crazy. Till one loses consciousness." Det viktigaste manifestet skrevs dock av Tzara 1918, där han med versaler konstaterar: "DADA DOES NOT MEAN ANYTHING". Det här gör såklart min uppgift väldigt enkelt. Dada betyder ingenting. Sådär, nöjda? Nej, nu ska jag vara allvarlig. I slutet av sitt manifest skriver Tzara vad dadaismen egentligen är: "Perhaps you will understand me better when I tell you that Dada is a virgin microbe that penetrates with the insistence of air into all the spaces that reason has not been able to fill with words or conventions." Sådär ja. En jungfrulig mikrob som penetrerar livet. Det är Dada.
Den amerikanska poeten Andrei Codrescu har sagt att bilden av Lenin och Tzara i var sin ände av ett schackbräde är "the proper icon of the beginning of [modern] times". Codrescu visste vad han snackade om. Idéerna från både dadaismen och den ryska revolutionen har genomsyrat 1900-talet, på var sitt område, på helt skilda sätt. Vem som vann? Tristan Tzara dog av naturliga orsaker i sitt hem i Paris 1963.
Lenin vann.
Mest känd för: En av grundarna av och förgrundgestalerna inom dadaismen. Skrev sköna dikter och manifest.
Dadaisten Marcel Jancos mask av Tristan Tzara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar