fredag 24 april 2009

4. Ludwig Wittgenstein

Det finns något beundransvärt hos personer som i sitt eget arbete eller i sin egen samtid ser historiens, konstens eller filosofins fullbordan. Man beundrar dessa personer för deras storslagna visioner och drömmar, även om deras tankar i grunden kanske är ett uttryck för en överdriven självgodhet. Men att utropa historiens slut är inget för de blygsamma! Det är något för de stora personerna i historien. Det är denna självgodhet som förenar Friedrich Hegel, Piet Mondrian och Ludwig Wittgenstein. Hegel såg på det samtida Preussen, Mondrian på sina tavlor och Wittgenstein på sina texter och de sa alla tre att nu är det slut, hit men inte längre kan mänskligheten komma. Det kan bli annorlunda, men det kan fan inte bli bättre. När Wittgenstein hade skrivit sin Tractatus logico-philosophicus (1922), i vilken han menade att han hade löst filosofins alla problem, återvände han till Österrike för att bli lärare. Mer än tvåtusen år av käbbel hade blivit lösta på mindre än ett hundratal sidor. Vad mer fanns att göra än att ge upp filosofin, och syssla med lite mer meningsfulla saker? För det är det som är det intressanta med Tractatus och den tidige Wittgenstein: han avfärdade alla filosofins problem och frågeställningar som meningslösa.

Den tidige Wittgenstein lade märke till att vi använder språket för att beskriva verkligheten. Han konstruerade därför sin bildteori för mening, enligt vilket ett påstående är meningsfullt om (och endast om) det har samma logiska form som verkligheten. Det är således den logiska formen hos påståenden som gör att vi meningsfullt kan tala om världen. En följd av Wittgensteins bildteori för mening är att moraliska, religiösa eller metafysiska påståenden är meningslösa. Ytterligare en följd av Wittgensteins bildteori är att Tractatus i sig är meningslös. Wittgenstein var dock fullständigt medveten om detta, och använde därför en odödlig liknelse för att illustrera bokens funktion. Tractatus funktion kan liknas vid en steges. När man väl är uppe kan man slänga stegen; och på samma sätt kan man slänga Tractatus när man väl inser språkets funktion, som är att beskriva verklighetens logiska form.

Wittgensteins syn är helt förenlig med vad Wienkretsen och de logiska positivisterna ansåg om språkets funktion. Men Wittgenstein skiljde sig i en väsentlig aspekt från Wienkretsen. Enligt de logiska positivisterna så ringar vetenskapen in allt som är viktigt för människan. Om ett påstående inte gick att verifiera så var det helt enkelt inte viktigt. Wittgenstein ansåg däremot att det viktiga, det som verkligen betyder något, är det som inte kan uttryckas i ord. Det finns därför något inneboende sorgligt, men samtidigt ruskigt vackert, i Wittgensteins tidiga filosofi. Det som är viktigt för människan är för alltid oåtkomligt för henne. Verklighetens yttersta natur är för alltid dold. Tractatus kan betraktas som ett monument över filosofins omöjlighet, mest kärnfullt uttryckt i bokens sjunde och avslutande paragraf: "Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga". I slutet av Tractatus verkar Wittgenstein acceptera någon sorts mysticism. Paragraf 6.522 lyder: "Det outsägliga finns visserligen. Detta visar sig, det är det mystiska." Etiken kan visserligen inte uttryckas i ord och satser, men den visar sig, och det är den här springan av hopp och ljus i Tractatus som gör boken så vacker.

Wittgenstein fick dock anledning att återvända till filosofin. Det visade sig ganska snabbt att hans bildteori inte höll måttet. Det finns ord och satser som har en mening i språket, även om de inte beskriver verklighetens logiska form. I ljuset av detta utvecklade Wittgenstein sin teori om språkspel och metaforen om språk som verktyg. Det är därför man talar om den tidiga respektive den sena Wittgenstein. Den sena Wittgenstein har varit minst lika inflytelserik som den tidiga, och hans teorier i Filosofiska undersökningar, som publicerades två år efter hans död, 1953, är minst lika intressanta som dem i Tractatus. Men vi har redan återkommande gånger på den här listan hyllat personer som tog sig friheten att följa en tankegång till sin logiska eller naturliga slutpunkt, dvs. visionärerna, de som utgör mänsklighetens verkliga avantgarde. Tractatus kan beskrivas som ett gigantiskt misslyckande, den lyckades inte sätta punkt för filosofin och den stillade inte filosofernas kunskapstörst, men som visionärt verk är den oöverträffad. Aldrig har filosofiska problem behandlats som de gjorde i Tractatus, och aldrig har mänsklighetens fåfänga strävan efter visshet behandlats så klartänkt och samtidigt så cyniskt och tröstlöst. I fråga om sanning nådde Wittgenstein högre i den senare delen av sitt liv, men aldrig nådde han högre i fråga om poetisk kraft. Som poesi räknad tillhör Tractatus 1900-talets bästa verk.

Wittgensteins plats på listan kan förklaras som en hyllning till hans skrupellösa inställning till livet. Han trodde verkligen att han hade löst filosofins alla problem, han trodde att han med Tractatus hade sagt det sista ordet. Att Tractatus inte var det sista ordet, att språket inte riktigt kunde begränsas till bokens snäva ramar är inget underkännande av Wittgensteins vision, det är bara ytterligare ett bevis på språkets, filosofins, ja, verklighetens komplexitet. Att den, verkligheten dvs., fortsätter att gäcka oss är uppmuntrande men framförallt jävligt irriterande, men det är antagligen något som vi får lov finna oss i. Det är till Wittgensteins heder att han försökte.

Mest känd för: Tractatus, en av tidernas märkligaste filosofiska verk, och för Filosofiska undersökningar, där han utvecklar sin teori om språkspel.

23 kommentarer:

  1. Äh, pinsamt att jag inte tippade honom. Men jag skyller på att han i min värld inte är jude. Varför är dock svårare att förklara. Hur har jag fått för mig det? Kanske för att hans familj hade konverterat? Anyway: me likey.

    Nu ser jag också fram emot diskussionerna kring de som inte kom med. Nog för att ni glömt bort kvinnorna, men det finns också en del namn som ni rimligen måste ha övervägt, men medvetet uteslutit.

    SvaraRadera
  2. jag tippar topp tre:

    1. einstein
    2. jesus
    3. moshe dayan (storskräll!)

    SvaraRadera
  3. Erik: Om jag minns rätt började vi med en lista på cirka 300 namn och sedan valde vi ut de 100 som skulle få komma med. Och den listan har vi behållit ganska intakt, med ett par (förhoppningsvis) väl avvägda förändringar. Så det finns några judar vi har valt att bortse ifrån, även om vi är medvetna om att de är judar och att de enligt många borde ha kommit med. Det finns förstås också några namn vi helt har missat, och som vi nu anser skulle ha kommit med. Hursomhelst: vi hoppas på reaktioner!

    JAKOB: Ja, jäklar vilken skräll om Moshe Dayan kommer trea! Han ser dock onekligen ganska cool ut.

    SvaraRadera
  4. Nej, nej, nej! Alldeles för högt upp! Har du utövat utpressning här, Johannes? "Om ni ska få ha Dylan så högt upp så ska Wittgenstein vara minst topp 5!"? Jaja, det var ju åtminstone inte Milton Friedman...

    SvaraRadera
  5. Min topp 3 är ju redan rejält spräckt (Dylan/Cohen/Seinfeld), men jag kostar mig i vilket fall på en ny topp 3:
    1) Jesus
    2) Albert Einstein
    3) Jerry Seinfeld
    Har ni med Ariel Sharon där uppe kommer jag att i ämbete av världsmedborgare personligen utlysa en fatwa över er, och då är jag ändå inte ens muslim.

    SvaraRadera
  6. Hallå, jag gillar ju Dylan. Men jag kan avslöja att jag inte är helt oskyldig till Wittgensteins höga placering, men även Gabriel ville ha honom väldigt högt upp om jag inte missminner mig. Det var ju trots allt ett gemensamt beslut, och vi försökte att inte tänka på det där kompensationsaktiga sättet. (Även om det kanske blev så omedvetet, vem vet.) Men jag vill ändå avsvära mig allt ansvar för att det finns så många bibelsnubbar på listan. Jag visste knappt vem Josef var innan vi gjorde den här listan.

    Intressanta tippningar! Jesus och Einstein verkar vara populära. Sharon? Tja, vi har ju redan tagit med en före detta israelisk premiärminister ...

    SvaraRadera
  7. Hallå Johannes! Jag ville också ha Wittgenstein högt, typ plats 6 eller så, typ. Det är allt jag känner att jag vill säga den här gången, var jag ville ha Dylan och eventuellt andra viktiga personer avslöjar jag kanske en annan gång (om jag nu minns det själv, vill säga).

    SvaraRadera
  8. Norman Finkelstein vore onekligen ett vågat val. En god representant för "den självhatande juden", eller "den knorrande juden", de HERREN ideligen bestraffade i Sinaiöknen.

    SvaraRadera
  9. Martin: Äsch, sexa är väl inte så högt. Kom tillbaka när du älskar honom. :) Nej visst, nu när du säger det, du ville också ha honom väldigt högt. Vi var rörande överens där.

    JN: Onekligen! Annars ligger det nära till hands att placera honom på listan över de sämsta judarna, tillsammans med Fritz Haber och, tja, Michael Bolton.

    SvaraRadera
  10. Okej, jag får förlikas med att varken Larry David eller Jerry Seinfeld kommer med på listan. So here goes:

    1. Jesus
    2. Einstein
    3. Charlie Chaplin

    SvaraRadera
  11. Var är frankfurtskolan? Om det handlar om inflytande, som fallet varit med vissam har de ju haft de i riklig mängd.
    Yitzak Rabin borde varit med, kanske inte såhär högt upp men...

    SvaraRadera
  12. Min gissning:

    1. Alfred Bester
    2. Joanna Russ
    3. Robert Silverberg

    Ni har faktiskt lovat en massa sf-författare...

    SvaraRadera
  13. Ursäkta mitt förra inlägg. Det var oseriöst och ogenomtänkt. Listan Ska naturligtvis se ut såhär:

    1. Joanna Russ
    2. Alfred Bester
    3. Robert Sheckley

    SvaraRadera
  14. Mattias: Chaplin är intressant! Efter vad jag (dvs. wikipedia) vet finns det inga dokument som stödjer att Chaplin verkligen var jude. Å andra sidan har vi sagt att vi går efter nazisternas definition, och de ville naturligtvis få Chaplin till jude. Sen är det ju en annan fråga om Chaplin förtjänar en tredjeplats. Vi får se!

    JN: Det kanske kommer en representant för Frankfurtskolan, annars är det lite dåligt faktiskt. Varken Horkheimer eller Marcuse platsar tror jag, men vi kunde gott ha tagit med någon av Adorno, Walter Benjamin eller Habermas (var han jude?). Yitzak Rabin? Nja, bara om Oslofördraget hade visat sig leda fram till fred.

    Olov L: Spännande! Vi har mycket riktigt utlovat sf-författare, och som du visar finns det många kvar. (Måste man vara jude för att skriva science fiction, eller vad är det här?)

    SvaraRadera
  15. Isaac Asimov, om han nu var jude (och det var han säkert) torde därmed också vara en kandidat. Vidare verkar Johannes vara en lagom skruvad människa. Jag skulle inte trilla av min stol om han har lagt prestige i att få med Robert Aschberg på topp 3...

    SvaraRadera
  16. Asimov är ett intressant namn, men vi har bestämt oss för att en jude bara får hålla en plats på listan. ;)

    Aschberg? Tyvärr är jag bara uppvuxen med en reklamfinansierad kanal (och det var inte trean), annars så ...

    SvaraRadera
  17. Vad tusan, är Asimov redan med? Pardon! Den har jag missat helt. Vilken plats fick han?

    Aschberg är en sköning, om än lite väl macho. Å andra sidan, drar man den här typen av skämt i På spåret har man nästan förtjänat en plats bland de 101: http://www.youtube.com/watch?v=R0be-jmwKyM

    SvaraRadera
  18. Asimov kom på 38:e plats, men kanske inte främst för sina litterära insatser. Aschberg är skönt burdus, klippet var fantastiskt!

    SvaraRadera
  19. Var ifrån kommer den här informationen?

    SvaraRadera
  20. Vid sidan av Tractatus kommer informationen från Scott Soames Philisophical Analysis in the Twentieth Century, vol 1, som är en utmärkt genomgång av det filosofiska klimatet i den anglosaxiska världen tidigt på 1900-talet. När jag nu än en gång slog upp boken såg jag att jag hade skrivit ner ett citat av Strindberg på första uppslaget: "Här rivs för att få luft och ljus; är kanske inte det tillräckligt?". Det känns väldigt passande.

    SvaraRadera
  21. Andreij Gershowitz3 april 2012 kl. 00:32

    Jag vet inte riktigt hur ni definierar judar här. Är det uteslutande en etnisk aspekt så att alla med en viss judisk börd får vara med eller går ni enligt halacha? Ludwig Wittgenstein är nämligen inte jude utan halvjude då han har österrikisk-katolskt urspriung på mödernet!

    Shalom!

    SvaraRadera
  22. Ganska godtyckligt helt enkelt. Annars har du helt rätt. Se Gabriels definitionsinlägg: http://101judar.blogspot.se/2009/02/vem-ar-jude_02.html

    SvaraRadera
  23. best and superb posters of Ludwig Wittgenstein visit on-https://www.postermonk.com/

    SvaraRadera