Den tidige Wittgenstein lade märke till att vi använder språket för att beskriva verkligheten. Han konstruerade därför sin bildteori för mening, enligt vilket ett påstående är meningsfullt om (och endast om) det har samma logiska form som verkligheten. Det är således den logiska formen hos påståenden som gör att vi meningsfullt kan tala om världen. En följd av Wittgensteins bildteori för mening är att moraliska, religiösa eller metafysiska påståenden är meningslösa. Ytterligare en följd av Wittgensteins bildteori är att Tractatus i sig är meningslös. Wittgenstein var dock fullständigt medveten om detta, och använde därför en odödlig liknelse för att illustrera bokens funktion. Tractatus funktion kan liknas vid en steges. När man väl är uppe kan man slänga stegen; och på samma sätt kan man slänga Tractatus när man väl inser språkets funktion, som är att beskriva verklighetens logiska form.
Wittgensteins syn är helt förenlig med vad Wienkretsen och de logiska positivisterna ansåg om språkets funktion. Men Wittgenstein skiljde sig i en väsentlig aspekt från Wienkretsen. Enligt de logiska positivisterna så ringar vetenskapen in allt som är viktigt för människan. Om ett påstående inte gick att verifiera så var det helt enkelt inte viktigt. Wittgenstein ansåg däremot att det viktiga, det som verkligen betyder något, är det som inte kan uttryckas i ord. Det finns därför något inneboende sorgligt, men samtidigt ruskigt vackert, i Wittgensteins tidiga filosofi. Det som är viktigt för människan är för alltid oåtkomligt för henne. Verklighetens yttersta natur är för alltid dold. Tractatus kan betraktas som ett monument över filosofins omöjlighet, mest kärnfullt uttryckt i bokens sjunde och avslutande paragraf: "Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga". I slutet av Tractatus verkar Wittgenstein acceptera någon sorts mysticism. Paragraf 6.522 lyder: "Det outsägliga finns visserligen. Detta visar sig, det är det mystiska." Etiken kan visserligen inte uttryckas i ord och satser, men den visar sig, och det är den här springan av hopp och ljus i Tractatus som gör boken så vacker.
Wittgensteins plats på listan kan förklaras som en hyllning till hans skrupellösa inställning till livet. Han trodde verkligen att han hade löst filosofins alla problem, han trodde att han med Tractatus hade sagt det sista ordet. Att Tractatus inte var det sista ordet, att språket inte riktigt kunde begränsas till bokens snäva ramar är inget underkännande av Wittgensteins vision, det är bara ytterligare ett bevis på språkets, filosofins, ja, verklighetens komplexitet. Att den, verkligheten dvs., fortsätter att gäcka oss är uppmuntrande men framförallt jävligt irriterande, men det är antagligen något som vi får lov finna oss i. Det är till Wittgensteins heder att han försökte.
Mest känd för: Tractatus, en av tidernas märkligaste filosofiska verk, och för Filosofiska undersökningar, där han utvecklar sin teori om språkspel.
Äh, pinsamt att jag inte tippade honom. Men jag skyller på att han i min värld inte är jude. Varför är dock svårare att förklara. Hur har jag fått för mig det? Kanske för att hans familj hade konverterat? Anyway: me likey.
SvaraRaderaNu ser jag också fram emot diskussionerna kring de som inte kom med. Nog för att ni glömt bort kvinnorna, men det finns också en del namn som ni rimligen måste ha övervägt, men medvetet uteslutit.
jag tippar topp tre:
SvaraRadera1. einstein
2. jesus
3. moshe dayan (storskräll!)
Erik: Om jag minns rätt började vi med en lista på cirka 300 namn och sedan valde vi ut de 100 som skulle få komma med. Och den listan har vi behållit ganska intakt, med ett par (förhoppningsvis) väl avvägda förändringar. Så det finns några judar vi har valt att bortse ifrån, även om vi är medvetna om att de är judar och att de enligt många borde ha kommit med. Det finns förstås också några namn vi helt har missat, och som vi nu anser skulle ha kommit med. Hursomhelst: vi hoppas på reaktioner!
SvaraRaderaJAKOB: Ja, jäklar vilken skräll om Moshe Dayan kommer trea! Han ser dock onekligen ganska cool ut.
Nej, nej, nej! Alldeles för högt upp! Har du utövat utpressning här, Johannes? "Om ni ska få ha Dylan så högt upp så ska Wittgenstein vara minst topp 5!"? Jaja, det var ju åtminstone inte Milton Friedman...
SvaraRaderaMin topp 3 är ju redan rejält spräckt (Dylan/Cohen/Seinfeld), men jag kostar mig i vilket fall på en ny topp 3:
SvaraRadera1) Jesus
2) Albert Einstein
3) Jerry Seinfeld
Har ni med Ariel Sharon där uppe kommer jag att i ämbete av världsmedborgare personligen utlysa en fatwa över er, och då är jag ändå inte ens muslim.
Hallå, jag gillar ju Dylan. Men jag kan avslöja att jag inte är helt oskyldig till Wittgensteins höga placering, men även Gabriel ville ha honom väldigt högt upp om jag inte missminner mig. Det var ju trots allt ett gemensamt beslut, och vi försökte att inte tänka på det där kompensationsaktiga sättet. (Även om det kanske blev så omedvetet, vem vet.) Men jag vill ändå avsvära mig allt ansvar för att det finns så många bibelsnubbar på listan. Jag visste knappt vem Josef var innan vi gjorde den här listan.
SvaraRaderaIntressanta tippningar! Jesus och Einstein verkar vara populära. Sharon? Tja, vi har ju redan tagit med en före detta israelisk premiärminister ...
Hallå Johannes! Jag ville också ha Wittgenstein högt, typ plats 6 eller så, typ. Det är allt jag känner att jag vill säga den här gången, var jag ville ha Dylan och eventuellt andra viktiga personer avslöjar jag kanske en annan gång (om jag nu minns det själv, vill säga).
SvaraRaderaNorman Finkelstein vore onekligen ett vågat val. En god representant för "den självhatande juden", eller "den knorrande juden", de HERREN ideligen bestraffade i Sinaiöknen.
SvaraRaderaMartin: Äsch, sexa är väl inte så högt. Kom tillbaka när du älskar honom. :) Nej visst, nu när du säger det, du ville också ha honom väldigt högt. Vi var rörande överens där.
SvaraRaderaJN: Onekligen! Annars ligger det nära till hands att placera honom på listan över de sämsta judarna, tillsammans med Fritz Haber och, tja, Michael Bolton.
Okej, jag får förlikas med att varken Larry David eller Jerry Seinfeld kommer med på listan. So here goes:
SvaraRadera1. Jesus
2. Einstein
3. Charlie Chaplin
Var är frankfurtskolan? Om det handlar om inflytande, som fallet varit med vissam har de ju haft de i riklig mängd.
SvaraRaderaYitzak Rabin borde varit med, kanske inte såhär högt upp men...
Min gissning:
SvaraRadera1. Alfred Bester
2. Joanna Russ
3. Robert Silverberg
Ni har faktiskt lovat en massa sf-författare...
Ursäkta mitt förra inlägg. Det var oseriöst och ogenomtänkt. Listan Ska naturligtvis se ut såhär:
SvaraRadera1. Joanna Russ
2. Alfred Bester
3. Robert Sheckley
Mattias: Chaplin är intressant! Efter vad jag (dvs. wikipedia) vet finns det inga dokument som stödjer att Chaplin verkligen var jude. Å andra sidan har vi sagt att vi går efter nazisternas definition, och de ville naturligtvis få Chaplin till jude. Sen är det ju en annan fråga om Chaplin förtjänar en tredjeplats. Vi får se!
SvaraRaderaJN: Det kanske kommer en representant för Frankfurtskolan, annars är det lite dåligt faktiskt. Varken Horkheimer eller Marcuse platsar tror jag, men vi kunde gott ha tagit med någon av Adorno, Walter Benjamin eller Habermas (var han jude?). Yitzak Rabin? Nja, bara om Oslofördraget hade visat sig leda fram till fred.
Olov L: Spännande! Vi har mycket riktigt utlovat sf-författare, och som du visar finns det många kvar. (Måste man vara jude för att skriva science fiction, eller vad är det här?)
Isaac Asimov, om han nu var jude (och det var han säkert) torde därmed också vara en kandidat. Vidare verkar Johannes vara en lagom skruvad människa. Jag skulle inte trilla av min stol om han har lagt prestige i att få med Robert Aschberg på topp 3...
SvaraRaderaAsimov är ett intressant namn, men vi har bestämt oss för att en jude bara får hålla en plats på listan. ;)
SvaraRaderaAschberg? Tyvärr är jag bara uppvuxen med en reklamfinansierad kanal (och det var inte trean), annars så ...
Vad tusan, är Asimov redan med? Pardon! Den har jag missat helt. Vilken plats fick han?
SvaraRaderaAschberg är en sköning, om än lite väl macho. Å andra sidan, drar man den här typen av skämt i På spåret har man nästan förtjänat en plats bland de 101: http://www.youtube.com/watch?v=R0be-jmwKyM
Asimov kom på 38:e plats, men kanske inte främst för sina litterära insatser. Aschberg är skönt burdus, klippet var fantastiskt!
SvaraRaderaVar ifrån kommer den här informationen?
SvaraRaderaVid sidan av Tractatus kommer informationen från Scott Soames Philisophical Analysis in the Twentieth Century, vol 1, som är en utmärkt genomgång av det filosofiska klimatet i den anglosaxiska världen tidigt på 1900-talet. När jag nu än en gång slog upp boken såg jag att jag hade skrivit ner ett citat av Strindberg på första uppslaget: "Här rivs för att få luft och ljus; är kanske inte det tillräckligt?". Det känns väldigt passande.
SvaraRaderaJag vet inte riktigt hur ni definierar judar här. Är det uteslutande en etnisk aspekt så att alla med en viss judisk börd får vara med eller går ni enligt halacha? Ludwig Wittgenstein är nämligen inte jude utan halvjude då han har österrikisk-katolskt urspriung på mödernet!
SvaraRaderaShalom!
Ganska godtyckligt helt enkelt. Annars har du helt rätt. Se Gabriels definitionsinlägg: http://101judar.blogspot.se/2009/02/vem-ar-jude_02.html
SvaraRaderabest and superb posters of Ludwig Wittgenstein visit on-https://www.postermonk.com/
SvaraRadera