måndag 13 april 2009

15. Karl Marx

Karl Marx är, beroende på hur man ser det, en av tidernas bästa eller sämsta judar. Om man med "bra" menar en person som har utövat ett enormt inflytande över människor, så måste Marx räknas bland de allra främsta. Att Marx är 1800-talets, och kanske tidernas, mest inflytelserika person står bortom allt rimligt tvivel. Han är däruppe med Jesus och Platon, en person vars tankar kan förändra människors liv. Om man med "bra" menar en person som har påverkat världen i en positiv riktning så är läget lite mer komplicerat. Kan vi klandra Marx för de miljoner människor som har dött under kommunistiska regimer? Vi kan inte komma ifrån att Stalin, Pol Pot, Mao och grabbarna var ganska obehagliga typer. (Att döda meningsmotståndare måste betraktas som ganska obehagligt.) Kan vi klandra Marx? Kan vi klandra Ingmar Bergman för alla usla teatrala svenska filmer som har kommit i hans efterföljd? Kan vi klandra Kurt Cobain för all 90-talsgrunge som inspirerats av Nirvana?

Innan jag försöker att undvika att svara på den frågan, jag har nämligen inget bra svar - och är vi inte ganska trötta på frågan egentligen? - måste jag framhålla en intressant sak med Karl Marx. Marx är som Mona Lisa och Nero, han har nästan uppgått i myternas värld och blivit mer av en ikon än en historisk person. När man talar om marxism idag kan man lika gärna tala om Georg Lukács, lådvinsvänster eller om pubertal Che Guevaramarxism, som om Karl Marx. Redan Marx tog ju avstånd från personer som under hans livstid kallade sig själva för marxister. Det är därför helt befogat och rimligt att försöka ta reda på vem Marx var och vad han egentligen tyckte och tänkte. Men det lämnar jag åt historiker och andra som har någon nytta av den kunskapen. För mig räcker det egentligen att fastslå att Karl Marx har utövat ett enormt inflytande över alla delar av jordklotet; (nästan) vem som helst med det inflytandet hade hamnat på listan.

Men det är synd att Karl Marx alltid bedöms med avseende på sitt inflytande och beroende på politisk hemvist: han antingen hånas eller hyllas, från höger och vänster respektive. Från vänster blundar man för att Marx ekonomiska teorier är ganska bristfälliga, och från höger blundar man för att Marx sociologiska insikter är väldigt, tja, insiktsfulla. Faktum är att Marx genomförde en väldigt klartänkt analys av det samtida samhället. Men jag vill inte skriva våra läsare på näsan, allt det här kan ni säkert redan. Marx idéer är allmängods, kanske till och med i högre utsträckning än Freuds. Sedan är det svårt att undgå att charmas av marxistisk propaganda. Jag vet inte hur många gånger Gabriel har höjt den sovjetiska propagandan till skyarna, men detta har naturligtvis gjorts med all rätt varje gång!

Det går att argumentera för att Marx skulle ha hamnat högre på den här listan. Men min åsikt är att han tvärtom har hamnat några platser för långt upp. Såväl Chagall som Kubrick är ju egentligen bättre. Konst och film är bättre än politik. Och det här med marxism har säkert varit radikalt en gång i tiden, men känns inte det väldigt gubbigt nuförtiden? När jag hör ordet "marxism" så tänker jag på snart utdöda män som Jan Myrdal och Fidel Castro, cigarrer och skägg. Jämförelsen med skägg är ganska bra tror jag: det kan se bra ut och låter väldigt coolt i teorin, men i praktiken kliar det och är till ett jävla besvär. Fast cigarrer är förstås bra ...

Mest känd för: 1800-talets mest inflytelserike person. Politiker, nationalekonom, sociolog, författare, historiker och filosof. Skrev också böcker, varav Kapitalet och Det kommunistiska manifestet är de viktigaste.

13 kommentarer:

  1. Jag vill ha samlag.

    SvaraRadera
  2. Sedan är det ju också så att den tidens industrikapitalister aldrig hade börjat behandla arbetare som människor om det inte var för hotetfrån en organiserad, dvs marxistisk socialism. Det är liksom ingen slump att demokratin slog igenom efter ryska revolutionen. Eller att välfärdssamhället uppfanns i tyskland, (=Bismarck) landet med det överlägset största kommunistpartiet.
    Påpekande: jag är inte marxist.

    SvaraRadera
  3. "Kan vi klandra Marx för de miljoner människor som har dött under kommunistiska regimer?"

    Nej. Ett kort, uttömmande och bra svar.

    Naturligtvis borde Marx ha kommit etta på den här listan, om inte annat för det JN pekar på.

    SvaraRadera
  4. Visst, absolut, vi ska inte glömma bort de positiva samhällsförändringar som kom till stånd tack vare Marx. Men varför ska bara de positiva och inte de negativa samhällsförändringarna spela någon roll i bedömningen av Marx?

    SvaraRadera
  5. Nu var ju frågan som ställdes i artikeln huruvida Marx bör "klandras". Jag påpekade att nej, omdömet bör balanseras. Samma inställning har jag till exempelvis kristendomen. Så jävla trött på alla Sturkmark - fanatiker som tjatar om reliionernas "brott mot mänskligheten" och allt annat jävla trams.

    SvaraRadera
  6. Religion, Marx och mycket annat väcker såna känslor att många antingen hetsar á la Sturmark eller predikar fanatiskt med blinda ögon i andra lägret. Jag är också trött på den onyanserade, och framförallt oförstående, bilden av såna här saker. Att se saker svart eller vitt är kanske roligt (och nödvändigt?) ibland, men det är väldigt sällan seriöst och sant.

    SvaraRadera
  7. Det är klart att Marx personligen inte kan "klandras" för GULAG, Dödens fält eller whatever, men då återstår att besvara i vilken mån han kan prisas för förbättrade arbetsförhållanden. (Min poäng, som jag slarvigt nog inte uttryckt klart nog, är alltså att man ska vara försiktig med att värdera en person på grundval av vad han inspirerat.) Men, med det sagt, det finns ingen anledning att blint beskylla en ideologi (i det här fallet kristendomen eller marxismen) för allt elände i världen. Sturmarks (och Humanisternas) problem är att organiserad religion inte är ett problem i Sverige, och många av deras utspel är därför slag i luften.

    SvaraRadera
  8. Måhända man inte kan klandra Marx för allt negativt han influerat, men då kan man inte heller hylla honom för det positiva. Likadant skulle man inte heller kunna hylla Descartes för vad han har inspirerat till. Men minst lika viktigt som historisk betydelse är vad Marx har för betydelse idag. Svaret är kort och gott; ingen. Åtminstone ingen positiv betydelse.

    Det är tvivelsutan så att socialismen var viktig under industrialismens framväxt, som redan sagts. (Man kan å andra sidan påpeka att allt det goda - färbättrade arbetsvillkor, fack etc. - är saker som är självklara inom liberalismen också.)

    Det enda socialismen för med sig idag är fattigdom i u-länder, obligatoriskt genusperspektiv på våra universitetsutbildningar och förskolor (vad har det med matematik att göra?), totalitära regimer (Kina, Venezuela, Kuba), arbetsmarknadsregleringar som ökar arbetslösheten (LAS), protektionistisk jordbrukspolitik som förvärrar fattigdomen i lågutvecklade länder (EU), finansmarknadsregleringar som leder till världsomfattande kriser (läste någonstans om 40000 nya ekonomiska regleringar i USA årligen), keynesiansk politik som förvärrar och förlänger dessa kriser (G20, Obama - samma misstag som gjordes på 30-talet). Det som leder till välstånd och frihet är motsatsen till socialism - liberalism. Därav anser jag att socialismens största affischnamn återfinns ett antal placeringar för högt upp...

    Men om vi skall strunta i vad en tänkare har "inspirerat till" så återstår enbart hans egna tankar. Dessa är varken särskilt originella eller vassa. Analysen av samhället var helt okej, men hans ekonomiska teori, framtidsvisioner och psykologiska djup var inte det. Kvar står då en ideologiskt förankrad historiker och samtidsskildrare. Därav anser jag att socialismens största affischnamn återfinns ett antal placeringar för högt upp...

    Och självklart är religion dåligt.

    SvaraRadera
  9. http://video.google.com/videoplay?docid=7382297202053077236

    SvaraRadera
  10. Marx förblir nyckeln till att förstå den värld vi lever i — den kapitalistiska världen. En försök till begripliggörande av vår samtid kan kringgå Marx enbart till priset av varje gnutta relevans, vilket inte minst torde göras tydligt av det faktum att det enda som liberalismens bästa ursäkt för en filosof — Robert Nozick — lyckas åstadkomma, är en fullständigt formell konstruktion som försöker härleda det ideala samhället ur första principer och därmed förlorar all beröring med verkliga människors verkliga förehavanden.

    Det faktum att Marx fortfarande, trots att 150 år har passerat sen han gjorde sina olycksaliga förutskickelser, kan skänka oss insikter om hur vår värld fungerar, tycker jag meriterar honom gott och väl för hans femtondeplats.

    SvaraRadera
  11. Christian: Jag är ingen historiker (gud förbjude!), men det ska tilläggas att förhållandena i fabrikerna inte var så mycket värre, om de var värre alls, än förhållandena på landsbygden. Och ekonomisk tillväxt möjliggör förbättrade arbetsförhållanden.

    Marx hade visserligen fel i sina visioner om framtiden, men jag tycker att vi ska hylla de utopiska visionärerna! Robert Owen, Thomas More och Saint Simon ska alla hyllas i det avseendet. Karl Popper har skrivit den mest förödande kritiken mot utopier som medel i politiken, och det är givetvis inte där de hör hemma. Men jag älskar envar som försöker föreställa sig ett annorlunda samhälle. Att han ska vara med på listan tycks i alla fall alla vara överens om.

    Max: Inget dumt föredrag. Hans analys av hur krisen har uppstått är till stor del sann, låt vara att han är lite väl ensidig i skuldbeläggandet. Sen hedrar det honom att han i alla fall inte smusslar med sina åsikter. Men jag förstår inte varför han vill att man måste lagstifta om att demokratisera ekonomin. Om dessa "kommunistiska" företag är mer effektiva än alla andra, kommer de då inte att överleva i konkurrensen med andra företag?

    kallebergman: Är det inte en rejäl överdrift att kalla Nozick för "liberalismens bästa ursäkt för en filosof"? Låt vara att Nozick försökte utstaka linjerna för ett idealt samhälle på ett väldigt strikt sätt, men drabbar den kritiken Rawls, Mill, Bentham, Humboldt, Locke, Hayek bara för att nämna några? Förvisso, de (trots allt fruktbara) sociologiska insikter som inspirerats av Marx har sorgligt nog inte riktigt erkänts av alla liberala tänkare.

    Sedan ska tilläggas att jag tycker att Marx åsikter om arbetarnas alienation i grunden är riktiga. Men den analysen är inte tillämpbar på dagens samhälle, och detsamma kan sägas om en hel del om Marx tankar. Därmed inte sagt att hans tankar saknar samtidsrelevans, men tja, jag ställer mig någonstans i mitten här.

    SvaraRadera
  12. såhär tolkar jag wolff: jo visst, de företagen kommer överleva, men det finns få företag som är organiserade på det sättet pga av att kapitalet som äger företag inte är intresserade av att det, då det går emot deras intressen av vinst och inflytande. Sedan gör det rådande ideologiska klimatet att 'kommunistisk' organisation anses suspekt, vilket gör att få människor tänker i de banorna

    SvaraRadera
  13. tror nog att begreppet alienation är relevant, särskilt om man undersöker man de ställen där dagens industriproduktion sker

    SvaraRadera