Åter en representant för "den smarte juden". Äntligen! Jag hoppas dock att Norbert Wiener väcker fler reaktioner än Georg Cantor. Georg Cantor var, även om han höll på med oändligheter och sådana häftiga grejer, till syvende och sist bara en matematiker. Kanske en i mängden för er. Norbert Wiener, som levde mellan åren 1894 och 1964, var däremot inte bara matematiker, han var pionjär för forskningen om artificiell intelligens, och grundade dessutom ett nytt forskningsfält - cybernetiken. På samma sätt som Darwin suddade ut gränserna mellan människa och djur ville Wiener sudda ut gränserna mellan människa och maskin.
Den cybernetiska synen på människan föddes ur en analogi mellan människan och självreglerande system. Ett självreglerande system är ett system som behåller sin jämvikt genom att anpassa sig till omgivningen, som till exempel luftvärnsrobotar som kan anpassa sin rutt allteftersom målet förflyttar sig, eller enkla termostater. (Cybernetiken föddes ur militär forskning om sådana system.) Enligt Wiener, cybernetikens fader, fungerar både maskiner och människor som självreglerande system: "Det är min tes att den levande varelsens funktionssätt och en del av de nya kommunikationsmaskinernas funktionssätt är fullkomligt likartade." Människan är sålunda i cybernetikens ögon en informationsbehandlande maskin, och den mänskliga identiteten "blott" en funktion.
För att förstå vidden av den här tanken kan vi jämföra den med den tidigare rådande synen på människan. Enligt denna syn, som så kärnfullt formulerades av Descartes, är människan en odelbar substans. Redan David Hume hade förvisso förnekat den här synen på människan, när han betraktade sig själv och inte hittade en bestående identitet utan endast "ett knippe av förnimmelser". Och att likna människan med en maskin är ingen ny företeelse. I sin anstötliga L'Homme machine (1748) skriver La Mettrie att "eftersom själens alla förmågor i så hög grad beror av hjärnans och kroppens själva organisation, att de synbarligen ej annat är än denna organisation, så har vi väl en upplyst maskin". Norbert Wiener är alltså en i raden av tänkare som har velat sudda ut skillnaden mellan människa och maskin.
Om nu medvetandet är en funktion följer det ganska naturligt att man skulle kunna efterlikna den här funktionen i en maskin. Och det är den tanken som har fungerat som en motorväg till AI-forskningen. Det ska här tilläggas att Wiener var ytterst kritisk till att betrakta människan som blott ett ting. Han förenade den här (till synes) kalla, hårda synen på människan som ett självreglerande system med stora, varma känslor för mänskligheten. Han var till exempel en av få vetenskapsmän som vägrade delta i militära forskningsprojekt efter andra världskriget. Materialist och humanist. Stort.
Den cybernetiska synen på människan föddes ur en analogi mellan människan och självreglerande system. Ett självreglerande system är ett system som behåller sin jämvikt genom att anpassa sig till omgivningen, som till exempel luftvärnsrobotar som kan anpassa sin rutt allteftersom målet förflyttar sig, eller enkla termostater. (Cybernetiken föddes ur militär forskning om sådana system.) Enligt Wiener, cybernetikens fader, fungerar både maskiner och människor som självreglerande system: "Det är min tes att den levande varelsens funktionssätt och en del av de nya kommunikationsmaskinernas funktionssätt är fullkomligt likartade." Människan är sålunda i cybernetikens ögon en informationsbehandlande maskin, och den mänskliga identiteten "blott" en funktion.
För att förstå vidden av den här tanken kan vi jämföra den med den tidigare rådande synen på människan. Enligt denna syn, som så kärnfullt formulerades av Descartes, är människan en odelbar substans. Redan David Hume hade förvisso förnekat den här synen på människan, när han betraktade sig själv och inte hittade en bestående identitet utan endast "ett knippe av förnimmelser". Och att likna människan med en maskin är ingen ny företeelse. I sin anstötliga L'Homme machine (1748) skriver La Mettrie att "eftersom själens alla förmågor i så hög grad beror av hjärnans och kroppens själva organisation, att de synbarligen ej annat är än denna organisation, så har vi väl en upplyst maskin". Norbert Wiener är alltså en i raden av tänkare som har velat sudda ut skillnaden mellan människa och maskin.
Om nu medvetandet är en funktion följer det ganska naturligt att man skulle kunna efterlikna den här funktionen i en maskin. Och det är den tanken som har fungerat som en motorväg till AI-forskningen. Det ska här tilläggas att Wiener var ytterst kritisk till att betrakta människan som blott ett ting. Han förenade den här (till synes) kalla, hårda synen på människan som ett självreglerande system med stora, varma känslor för mänskligheten. Han var till exempel en av få vetenskapsmän som vägrade delta i militära forskningsprojekt efter andra världskriget. Materialist och humanist. Stort.
Mest känd för: Cybernetikens fader.
Wiener är en av mina favoriter. Särskilt boken "Invention: The Care and Feeding of Ideas" är läsvärd för alla intellektuella och i synnerhet samhällsintresserade. "Cybernetics" är ju lite tung rent matematiskt även om vissa partier är läsvärda för alla. "God and Golem" visar på vilket perspektiv han hade, som du skriver var han absolut inte bara en matematiker. Det gör ju inte hans bok "I am a mathematician" sämre förstås. Ska man bara läsa en av hans två självbiografiska böcker tycker jag nog dock man ska välja "Ex-Prodigy". Det är så intressant att få inblick i ett supergenis barndom.
SvaraRaderaHans språk är underbart och man måste definitivt ha en engelsk ordbok i högsta hugg när man läser Wieners böcker. Inte för att förstå, utan för att man så gärna verkligen vill kunna dom fina ord och uttryck han använder. Han skriver också så ödmjukt. Man inser när man läser honom att han förstod att världen är komplex och att man inte klarar sig på tre-fyra dogmer för att strukturera upp verkligheten.
Tack för boktipsen! Om jag kommer ihåg rätt så var det du som tipsade Martin om att Wiener var jude. Jag hade egentligen tänkt att läsa något av (och inte bara om) Wiener innan jag skrev den här texten, men jag skyller på bibliotekets sorgligt fattiga utbud.
SvaraRaderaOj, det låter som om jag har en potentiell ny idol här! Det är förstås jättebra att ni tar med matematiker på listan. Jag har lärt mig en del om forskare och konstnärer av listan, men det är forskarna som är intressanta.
SvaraRadera