måndag 9 februari 2009

92. Milton Friedman

När vi väl hade valt vilka judar som skulle hamna var på listan så började det intressanta och roliga arbetet (= slagsmålet) att välja vem som skulle skriva om vilka judar. Jag kanske minns fel, men att skriva om ekonomen Milton Friedman var inte något som låg högt på någons önskelista. För en fattig student för ordet ”ekonomi” snarast tankarna till alla gånger man på kontoutdraget har konstaterat den egna avsaknaden av just ekonomi. Och ekonomer, är inte det bara gråklädda kostymnissar som pratar om konstiga saker som inflation och paretooptimalitet, och aldrig kommer överens sinsemellan? Ekonomer har ju inte ens ett riktigt nobelpris, utan har något påhitt från riksbanken. Det hade varit svårt att rättfärdiga Friedmans plats på den här listan enbart på grundval av att han var en av 1900-talets mest inflytesrika ekonomer. Men som tur är var Friedman allt annat än en grå figur. Han var en gråklädd kostymnisse, jag ger er det, men han var också en glödande förespråkare för, som det heter, den lilla människan, den enskilda människan i alla stora system. Han var dessutom en utmärkt pedagog och hade den för ekonomer så ovanliga förmågan att tala så att man förstår.

Milton Friedman var kanske den främste, i alla händelser den mest kände, företrädaren för den beryktade Chicagoskolan, och för många representerar han allt som är fel i samhället: otyglad kapitalism, individuella rättigheter och, som Hobbes sa apropå något helt annat, ett samhälle där ”människa ställs mot människa”. Chicagoskolan är förknippad med den tanketradition vi kallar libertarianism, klassisk liberalism eller nyliberalism. Det finns få saker som gör folk så upprörda som nyliberalism. Det är nästan på samma nivå som konflikten på Gazaremsan och hemorrojder, och det uppfattas som ungefär lika önskvärt.

Det finns en rolig historia som går såhär:

- Hur många Chicagoekonomer krävs det för att byta en glödlampa?

- Ingen, marknaden fixar det åt dem.

Historien är rolig (eller inte rolig) för att Chicagoekonomerna recept mot världens eländen brukar sammanfattas som att låta marknaden sköta allt. Det finns en viss sanning i den här historien: marknaden verkar inte kunna se till så att Newcastle börjar vinna, marknaden kan inte fixa T-Pains röst, och ni kan vara säkra på att den här listan inte har uppkommit av några pengaskäl. Mot detta kan man invända att ännu mer pengar skulle kunna köpa Newcastle en bra tränare, att auto-tunen antagligen inte skulle ha funnits till utan en sorts marknad, och att vi för en rund summa pengar lätt skulle kunna placera Michael Bolton längst upp på den här listan. Moral är som alla vet något för de redan rika.

För att avrunda det här vill jag bara säga att Milton Friedman inte ville er något ont. Hur man än känner inför hans politiska åsikter kan man i alla fall enas om att Milton Friedman var en äkta förkämpe för liberala värden. Man kan också enas om att Milton Friedman Choir är ganska vidrig, inte på grund av sin uppriktighet, utan av någon helt annan anledning. Men jag tänker ändå sno deras avslutningsord: "freedom is freedom says Friedman". Frihet är frihet. Det är kanske läge att låta sig påminnas av dessa ord i tider när friheten begränsas i frihetens namn.

Mest känd för: sitt nobelpris i ekonomi (eller vad det nu heter) och som 1900-talets kanske mest inflytesrika ekonom.

34 kommentarer:

  1. Kul text! Tänk att du fick ett så (för mig) tråkigt och grått ämne, även om nu inte personen var mer grå än kostymen han bar, intressant. Sedan fick du ju till avslutningen tillslut! Snyggt av dig.
    En egen kör vill vi väl alla ha. Hur tufft vore inte det?!

    SvaraRadera
  2. Hur tufft som helst, såklart. :) Friedman var en skön snubbe, trots att han var ekonom. Man skulle kunna tro att vi skulle framställa våra judar i så bra dager som möjligt, men hittills har vi faktiskt nästan ursäktat oss för de judar vi har tagit med. Undrar när den första riktigt bra juden kommer? Eh, ja, jag vet ju förstås. På plats 89 kommer den första riktigt bra juden.

    SvaraRadera
  3. Paul Newman var den första riktigt bra juden på listan. Hur kunde han hamna lägre än Milton?

    SvaraRadera
  4. Paul Newman!? Vore det inte för Cool Hand Luke, en av mina absoluta favoritfilmer, så skulle jag hånskrattat. No man can eat 50 eggs.

    SvaraRadera
  5. Jag håller alltså med, Paul Newman skulle kanske hamnat några platser längre upp. Martin kan verkligen inte gilla Paul Newman. :P

    SvaraRadera
  6. varfor stod det inget om att friedman foresprakade en genuint misslyckad ekonomisk filosofi som fick katastrofala effekter varhelst den provades, ex. ryssland, sydafrika, pinochets chile, och de flesta ulander forutom sydkorea, kina, taiwan och nagra till? Tack och lov verkar hans tankesystem, i likhet med sovjetkommunismen, ha kommit till vags ande.

    chile

    , , nu tack och lov

    SvaraRadera
  7. oj, en massa skit kom med, sorry

    SvaraRadera
  8. Den viktigaste ekonomiska tänkaren under 1900-talet skall självklart komma högre upp på listan, men han är ju åtminstone med. Och Max; den typ av "liberalism" el. "friedmanism" som infördes i de länder du räknar upp har ingenting med fri marknad och konkurrens att göra. Istället var det stora (tämligen fascistiska) särintressen som fick monopol och kunde således suga ut folk, något som lever kvar idag, ofta i socialistisk utsmyckning. Man skulle kunna kalla dessa länder för inverterade Kina. Vad de behöver är mer liberalism, inte mindre. (Och så att ingen kommer o viftar med finanskrisen; den orsakades (främst) av de lagstiftade subprime-lånen, inte liberalismen.) Hur Friedman klädde sig kan jag inte säga.

    SvaraRadera
  9. Du lyckades faktiskt nästan övertyga, Johannes, sedan påminde Max mig. Fast det glädjer mig såklart att samhällsvetenskapen får representanter på listan. Fast nu förväntar jag mig såklart att Joseph Schumpeter får en framträdande placering. Och Marx, för tusan! (Både Karl och Groucho.)

    SvaraRadera
  10. Max: Eftersom varken Sydafrika, Ryssland, Chile eller något annat land du räknar upp har så mycket med liberalismen eller Milton Friedman att göra. Friedman föreläste förvisso om ekonomisk frihet i Chile, men i syfte att underminera Pinochets ställning. (Enligt Friedman var ekonomisk frihet en nödvändig förutsättning för politisk frihet.) Jag tror inte Friedman och nyliberalismen kan beskyllas för dessa länders misslyckanden.

    Christian: Propert. Bättre än folkpartister och ung vänster.

    Erik: Samhällsvetenskapen kommer få ytterligare några representanter på listan. Nästa gång om inte alls så länge faktiskt.

    SvaraRadera
  11. Paul Newman har fått sin upprättelse. Blev huvudartikel i Dicore istället. Framför både Milton och alla.

    SvaraRadera
  12. Bra! Det känns på många sätt värdigt honom.

    SvaraRadera
  13. du tror inte att nyliberalismen kan beskyllas for den misslyckade chockterapin i ryssland efter kommunismens fall? tjena

    det ar intressant att ni menar att "sann" nyliberalism inte har nanting att gora med de runt hundra lander jag raknade upp. Nar en teori inte kan appliceras pa sa manga empiriska fall borjar man ju undra om det inte ar teorin det ar fel pa.

    Det ar ocksa tankvart att inga av de rika landerna i varlden har tagit sig ur sin fattigdom med hjalp av nyliberalism.

    SvaraRadera
  14. Fan vilekt stort fan jag är av Milton Friedman. Jag gillar förvisso inte libertarianism, men gubben hade stil :)

    SvaraRadera
  15. Max: Privatiseringar har nödvändigtvis ingenting med nyliberalism att göra, precis på samma sätt som förstatliganden inte nödvändigtvis har någonting med kommunism att göra. Nu gick Ryssland igenom en period av privatiseringar, det är sant, och det gick som allmänt bekant inte så bra, men jag skulle vara väldigt försiktig med att dra några allmänna slutsatser från ett sådant fall. Sambandet mellan ekonomisk frihet och tillväxt är väl ändå ganska klarlagt, tycker du inte? Frågan man bör ställa sig är väl snarare på vems bekostnad och om det verkligen är värt priset.

    Niklas: Där har vi rätt inställning!

    SvaraRadera
  16. Liksom Max har även jag tagit del av Naomi Kleins ytterst läsvärda Chockdoktrinen och jag ser gärna att fler gör det. Att placera Friedman på listan är väl i ett avseende rätt och riktigt - hans roll är inte precis betydelselös - men i ett annat enbart upprörande. Att inte nämna vilka konskvenser hans ekonomiska politik har fått i motiveringen till hans plats på listan är naturligtvis provocerande. Friedman var en av 1900-talets mest skrupelfria människor och han hade mycket blod på sina fingrar den dag han dog. Hans bortgång är inget att sörja, det enda lilla tråkiga med den var att den inte inföll långt tidigare.

    SvaraRadera
  17. En sak kan jag avslöja om listan, och det är att Naomi Klein inte kommer med. Att kalla Friedman för "en av 1900-talets mest skrupelfria människor" är såklart inte sant, men givetvis upprörande och provocerande det med. Den sista meningen tycker jag dock är ganska smaklös.

    För övrigt tror jag att Chockdoktrinen är den sämsta boken jag någonsin aldrig har läst. Kanske tillsammans med alla böcker av Paulo Coelho, förutom Alkemisten, för den har jag tyvärr läst.

    SvaraRadera
  18. Det är märkligt hur man kan ha en så stark åsikt om någonting man bevisligen inte vet någonting om. Säga vad man vill om mitt förakt för Milton Friedman, men jag har i alla fall läst boken. Att Friedman är med på listan men inte Klein är så klart helt bisarrt. Så var det sagt.

    SvaraRadera
  19. Boken? Milton Friedman skrev många böcker och artiklar som om du hade haft något vett hade läst. Fast du menar så klart Kleins bok. Att basera sitt förakt för Friedman på det strunt som Klein knåpat ihop är svagsint. För övrigt kan nämnas att Chile idag har sydamerikas högsta BNP/capita och även är sydamerikas ekonomiskt friaste land, dvs det land i sydamerika som närmast aproximerar Friedmans idéer. Då kan man tänka på vilket snuskigt fattigt land Chile var så sent som på 70-talet, i nivå med Bolivia.

    SvaraRadera
  20. Det är talande att du väljer att skriva under med anonym när du framhäver eviga lögner. Jag vill mena att den som överhuvudtaget är begåvad med något vett bör ge fullständigt fan i att läsa Friedman - och ännu värre låta sig ta intryck. Att sedan påstå att Chiles nuvarande ekonomiska utveckling är resultatet av den USA-stödda kuppen -73 är historierevisionism. Det har hänt mycket i det land Pinochet gjorde lite som han ville med, sedan den scumbagen plockades ned från maktens piedestal. Det visste smutsige Friedman redan när han dog och det borde framför allt du veta vid dags datum.

    SvaraRadera
  21. Ola: Hm, det känns som att jag måste klargöra att kommentaren från "anonym" inte kommer från mig. (Även om det nu var uppenbart för alla utom mig själv.) Vad gäller Pinochet har jag ingenting övers för diktatorer.

    SvaraRadera
  22. Naomi Klein?! Snälla någon. Läs gärna den, men läs sedan Johan Norbergs Nakenchock där han fullkomligt klär av Kleins totalt felaktiga bok. Hon har nämligen inte en siffra rätt.

    Och lyssna nu på vad Anonym säger ovan. Det är sant. Med tillägget att vi inte nödvändigtvis skall begränsa Chiles frihetliga förstaplacering till enbart ekonomisk frihet.

    Om Marx (Karl) kommer med, av någon som helst annan anledning än att han varit betydelsefull, kommer jag aldrig förlåta er.

    PS. Om Groucho Inte kommer med kommer jag aldrig förlåta er heller. DS.

    SvaraRadera
  23. För det första, så tycker jag inte min anonymitet är väsentligt, det är vad jag skriver som räknas, inte vilken signatur jag har. För det andra, jag har inte påstått att Chiles ekonomiska ställning är resultatet av någon kupp, men det är väl för mycket begärt att du ska läsa och bemöta det jag faktisk har skrivit. För det tredje, det faktum att du anser att man varken bör läsa eller ta intryck av Friedmans idéer visar bara på oerhörd inskränkthet och rädsla för andras tankar, men för all del håll dig till Klein och Chomsky och dylikt och fortsätt göda din inarbetade världsbild. För vem vill väl utmana sina idéer och tankar?

    SvaraRadera
  24. Det vore intressant att veta om friedmananhängarnas inställningar har påverkats av den ekonomiska krisen, och i så fall hur.

    SvaraRadera
  25. Johannes: Jag vill noga understryka att jag inte ens tänkte tanken att det var du som skrev under med anonym. Absurt vore att driva en blogg där man väljer att gömma sig om man blir påhoppad! :)

    Christian: Handen på hjärtat har jag inte koll på Johan Norbergs bok, men jag tar dig på orden och utlovar läsning. Att jag sedan ställer mig mycket frågande till dina påståenden är en annan femma. Du förnekar t ex att man i United States of Arsholes har "forskat" inom tortyr? Förresten är ditt ställningstagande mot Marx ganska humoristiskt. Och obegåvat, naturligtvis.

    Anonym 1: För det första hör det till god sed att stå för sina åsikter och inte göra som exempelvis idioterna som krossade skyltfönster och brände mattor på Avenyn för mer än sju år sedan. Alltså gömma sig. För det andra var det just vad du påstod. USA och Friedman störtade Allende och ställde Pinochet vid maktens podie. Du uttalade dig i positiva ordalag kring utvecklingen i Chile sedan detta inträffade. För det tredje är det ett grovt påhopp på min bildning du låter dig göra. Vem säger att din världsbild är mer riktig än min? Vad vet du överhuvudtaget om min världsbild? Att man ställer sig bakom den kritik som har riktats mot Friedman och dennes hänsynslösa idéer om medlens inordnande gör inte att man är en fisk som nappar på alla beten.

    Anonym 2: Jag kan omöjligt instämma mer. Oavsett vad man nu tycker om Friedman, alltså.

    SvaraRadera
  26. För det första, trodde hela poängen med internet var just att man kan vara anonym om man känner för det. Jag vill av diverse skäl inte lägga ut mitt namn på internet.

    För det andra, jag skrev endast att Chile är Sydamerikas ekonomiskt friaste land och att detta sammanträffar med att det också är Sydamerikas rikaste land. Denna välståndsökning korrelerar också tidsmässigt med liberaliseringarna av ekonomin. Jag har överhuvudtaget inte uttalat några värdeomdömen om detta. Allra minst har jag uttalat mig positivt om Pinochet, statskupper eller dylikt. Så tillskriv mig inte några sådana åsikter, tack. Det är dock riktigt att jag är övertygad om att liberaliseringar av ekonomin leder till välståndsökningar och att Chiles välstånd är ett exempel på att friare människor är mer produktiva. Jag anser dessutom att frihet har ett egenvärde.

    För det tredje, jag har inte uttalat mig om riktigheten av din världsbild, däremot anser jag det vara ett tecken på inskränkthet att vägra läsa en författare av rädsla för att ta intryck av dennes idéer.

    För det fjärde, du uttalar dig om Friedman som "smutsig" och "hänsynslös" och raljerar över hans frånfälle. Det är barnsligt och korkat. I synnerhet som du ju tydligen vägrar att ta del av hans tankar och åsikter, utan tydligen istället baserar dina omdömen om denne man på vad du läst i Kleins bok.

    SvaraRadera
  27. Ola; Att anse att Marx (Karl) inte förtjänar att vara på en lista över de 101 bästa judarna kan väl knappast anklagas för att vara obegåvat. Han har ju som bekant (?) givit upphov till den ideologi som skapade Sovjet - en regim som masslaktat kring 20 miljoner människor - samt Kinas socialiststyre. Case closed. Över huvud taget tycker jag att du skall sluta med alla dessa ad hominem-angrepp du svänger dig med.

    Att USA (United States of America betyder det, inte det du skrev - apropå ad hominem) har gjort en del hemska saker går inte att förneka, ehuru är det själva kontentan (tillsammans med en hel del rena faktapåståenden) av Kleins bok som är rena villfarelser och fabrikationer.

    Anonym 2; Som jag skrev i mitt första inlägg orsakades inte finanskrisen av liberalism eller marknad. Åter: det var de lagstadgade subprime-lånen som orsakade den. Subprime betydde att banker var tvungna att låna ut pengar för husköp till personer som inte hade råd att göra sina avbetalningar. Att krisen blev så omfattande beror på att bankerna inte har tillräckligt genomskinliga finanser. Detta ledde till att när det väl uppdagades hur lite pengar som faktiskt fanns i bankväsendet var vi förbi point of no return.

    SvaraRadera
  28. Anonym: För det första är dolt ansikte alltid fegt. Förmodligen tankar du barnporr. Det är ju liberalt och bra. Men inte så bra om man ger sig tillkänna. Kan se din anonymitetspoäng där. För det andra får du mer än gärna berätta för mig vad du baserar uttalandet om att Chile är Sydamerikas "ekonomiskt friaste land" på! Detta är nyheter för mig. Jag motsäger dig inte i att frihet har ett egenvärde. För det tredje har jag inte sagt att man ska vägra någon läsning, det enda jag har framhållit är att man bör ta på sig glasögonen när man ger sig till att läsa papegojalitteratur så som Mein Kampf eller random skrift av t ex Friedman och Anders Borg. För det fjärde är det varken barnsligt eller korkat att raljera över Friedmans bortgång. Det är ett faktum att fler människor vid dags datum både skulle leva och leva i frihet (detta vaga begrepp) om han hade kvästs i sin linda.

    Christian: Din formulering "som bekant(?)" angående Marx och dennes påstådda koppling till det (i huvudsak) stalinistiska Sovjet är stor humor. Dels för att du förlöjligar mina historiekunskaper, dels för att du gör anspråk på att veta att det är Marx fel att Sovjetunionen var ett projekt bortom förstånd. Eller att det skulle vara hans fel att Mao-Kina uppstod. Det Kina som ju fortfarande ses som "kommunistiskt" due to begränsningar på Internet och fan och hans moster, men som i själva verket är en råkapitalistisk smältdegel. Marx idéer om kommunismen är en sak. Stalins Sovjet och Maos Kina något annat. Inte röra ihop begreppen. Du som nu vill tala om fabriceringar och lögner får gärna redogöra för vad det är för osanningar som serveras i Kleins bok. Jag är idel öra! Vidare är det alltid intressant att höra hur man från högerhåll bortförklarar sina egna kollapser. Det är alltid någon annans fel. Är det inte tidigare regeringar så är det banker eller slumpen. Där utgör inte du något undantag, med tanke på det du så rart författade till anonym 2.

    SvaraRadera
  29. Ang. uttalandet om Kina och hur detta kan/bör/ska defineras vill jag inte påstå att jag är mänsklighetens främste representant vid en sådan definering. Naturligtvis är Kina inte bara en råkapitalistisk smältdegel. Det är bl a en råkapitalistisk smältdegel men också något av det mest politiskt komplexa som åtminstone jag har kunnat skönja. Bortser man från dumheten om att många gärna etiketterar folkrepubliken som ännu kommunistisk (när den i flera meningar aldrig ens har varit det) finns det anledning att ge sig på alla politiska falanger när man vill tala om varför Kina är ett mänsklighetens misslyckande. Där har även vänstersympatisörer anledning att krypa till korset. Så var det sagt.

    SvaraRadera
  30. Ola: För att ta ett exempel så vill jag på rak arm dra mig till minnes att hon skrivit att Bush-styrets ekonomiska politik är friedmanianskt (är det ett ord..?), vilket är väldigt långt från sanningen. Detta är dock ett uttalande som hon (verkar) ha tagit tillbaka och jag är inte säker på om det stod i Chockdoktrinen.
    Norbergs recension av Chockdoktrinen: http://www.timbro.se/pdf/Johan-Norberg-Recension-av-Klein-071217.pdf

    Ang. Chile, om vi vill hålla oss till Norberg: http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=12&year=2007#2491
    Det har dessutom nyligen publicerats färska siffror som bekräftar vad vi har sagt, men kommer inte ihåg var jag läste dem.

    Att frikänna Marx från den skuld han har i socialismens (inte bara "kommuniststaters") brott mot mänskligheten är inget annat än att blunda för verkligheten. Måhända att det (kanske) inte funnits någon renodlad socialistisk stat. (Detta är f.ö. ett annat problem för socialismen - att den aldrig har fungerat bättre än en liberal stat.) Faktum kvarstår att det var Marx' teorier som lade grunden till allt som skett i socialismens namn. Jag håller däremot med om att Kina inte (längre) är en socialistisk stat - snarare fascistisk. Men allt det onda som Kina historiskt har gjort är i kommunismens (och därmed, åtminstone indirekt, i Marx') namn. Ergo, Marx har gett upphov till långt mer lidande än Friedman - oavsett hur mycket skuld man vill tillskriva honom i Sydamerika eller Ryssland.

    Att det inte var liberalismen eller den fria marknaden som orsakade finanskrisen är inte en undanflykt. Det är fakta. Ett annat faktum är att bank- och finansväsendet i USA inte alls är någon fri marknad. Den är i det närmaste sönderreglerad, men med fel regleringar.

    Och det där om barnporr var synnerligen osmakligt och osakligt. Oavsett om det var menat som ett skämt. Jag hoppas att det var så menat - då har du bara ett dåligt sinne för humor och inget värre.

    Mitt (?) var för att parodiera dina osakliga personangrepp och tendens att vilja förlöjliga och håna dina meningsmotståndare - ett synnerligen ofta förekommande drag hos vänsterdebattörer. Vidare var det en inbjudan till att svara, så klart.

    SvaraRadera
  31. Haha, när argumenten inte räcker till kan man ju alltid skrika att folk är fega och tankar barnporr (ditt retoriska geni, där).

    För den som är intresserad av hur man kan mäta ekonomisk frihet och hur ekonomiskt fria olika länder är se exempelvis www.heriatage.org .

    Friedman har aldrig någonsin förespråkat något annat än just frihet för människor. Så på vilket sätt har hans idéer lett till människors död eller ofrihet?

    Avslutar med att klistra in lite av det du tidigare skrivit.

    "Jag vill mena att den som överhuvudtaget är begåvad med något vett bör ge fullständigt fan i att läsa Friedman - och ännu värre låta sig ta intryck."

    "För det tredje har jag inte sagt att man ska vägra någon läsning"

    I övrigt tackar jag för mig, jag har varken tid eller tålamod att diskutera med idioter.

    Det mest beklämmande i sammanhanget är att du tydligen har givits ansvaret att undervisa barn. Det är fan skrämmande.

    SvaraRadera
  32. pinsammaste diskussionen nånsin

    SvaraRadera
  33. Mot Anonym (3):
    Ojojoj! Här har vi ett paradexempel på ett ad hominem-argument (alltså ett osakligt personangrepp). Detta är ett uråldrigt retoriskt knep som syftar till att förlöjliga meningsmotsåndare. Det snillrika i just detta specialfall är att en ny debattör ger sig in i diskussionen och hånar Alla som deltagit i den. Detta görs ju självklart utan att på något som helst vis motivera sin utsaga (detta är kärnan i ett personangrepp).

    Så, vad är det som är pinsamt? Kan det vara själva ämnet? - Att diskutera den kanske mest inflytelserika ekonomiske teoretikern de senaste 100 åren kan knappast kallas pinsamt.

    Är det istället sättet som vi diskuterar på som är pinsamt? - Isf. hånar du våra intellekt. Detta förundras jag inför, då åtminstone jag försökt hålla mig till sak och försökt göra det på ett så intellektuellt hederligt sätt som detta slags forum tillåter (allt som oftast utgörs diskussioner av glåp- och fördummande slagord). Vidare tvivlar jag på att du skulle kunna föra en bättre, mindre "pinsam", diskussion. Ditt uttalande tyder på det (och då syftar jag inte bara på bristen på argument, utan även på ditt undermåliga språkbruk).

    Samtidigt skall man komma ihåg att den som vinner en debatt inte bara förlitar sig på argument; elegans och munvighet är också en viktig aspekt - man måste ju vinna snyggt. (Ett exempel (rulla fram till "Bildt vs. Ahlin"): http://www.ingero.blogspot.com/) Jag anser att samtliga huvudkombattanter här har lyckats med detta relativt bra (återigen får man ha i åtanke vad det är för forum), men det kanske är just det stilistiska du anser vara så plumpt?

    Det enda pinsamma är att din kommentar verkar ha tillåtits döda diskussionen.

    Avslutningsvis vill jag länka till världens bästa seriestrip, Non Sequitur, som är ganska talande. Och då får ni tolka den som ni vill: http://www.gocomics.com/feature_items/explore?page=1&tag=24986&tag_name=irresistible+force

    SvaraRadera
  34. Utan att vara ute efter att förolämpa någon vill jag säga att jag tycker att det är roligt att liberalerna säger "Jamen, det är ju inte RIKTIG liberalism" om Pinochet-Chile och att kommunisterna säger "Jamen, det är ju inte RIKTIG kommunism" om Sovjetunionen.

    Själv gillar jag blandekonomi, helst med stark lutning åt vänster och tycker att Friedman platsar på listan, om inte annat för att han var någon sorts matematiskt geni. Tyvärr tycks han inte ha insett hur mycket elände hans teorier skulle ge upphov till. Precis som med Marx (och kanske Ben-Gurion, jag vet inte riktigt med honom).

    Ha det bra, allihop! *löjligt överslätande*

    SvaraRadera