68. Arnold Schönberg

"Min musik är inte modern, den är bara dåligt framförd." En självironisk modernist! Grattis Arnold Schönberg, bara det gör dig värdig en plats på listan. Därmed inte sagt att han inte tog sig själv på allvar: "Jag har gjort en upptäckt som kommer att säkra tysk musiks ledarställning för de nästkommande hundra åren." Det är väl egentligen inte jättesvårt att motivera denna österrikiske 1900-talskompositörs placering på listan. Han är ju stor, betydelsefull, stilbildande och allt sånt där. Problemet är bara att de flesta har ganska svårt att njuta av hans musik. Schönberg är en "svår" kompositör. Hans musik är ofta atonal, vilket är ett finare ord för att säga att något låter falskt. Det finns dock en anledning till detta, och det är Schönbergs användning av sin egen uppfinning tolvtonstekniken (japp, det är denna upptäckt han snackar om i citatet ovan).

Denna teknik går ut på att kompositören ska använda alla oktavens 12 halvtoner i en viss ordning, innan någon av dessa upprepas. Denna sekvens kallas en serie och har gett upphov till ordet serialism som beskriver detta speciella sätt att göra musik. Det är ett misstag att tro att detta får musiken att låta förjävlig, tvärtom blir det ganska intressant och, om man är i rätt sinnesstämning, riktigt bra - lite som frijazz skulle man kunna säga. Förstår man den teoretiska bakgrunden kan man dock få ut mer av Schönbergs musik. Det tror jag i alla fall, jag är nämligen inte alls säker på att jag har nått denna teoretiska förståelse (här kan de som är intresserade få en introduktion till Schönberg och tolvtonstekniken av någon som vet bättre än jag). Schönberg var i alla fall besatt av siffror, och detta återspeglas i hans musik som ofta är skapad efter matematiska metoder. Det är dock viktigt att understryka att han såg innehållet, och inte metoden, som det viktiga i sin musik. Viktigt är också hur man lyssnar på den. Man ska helt enkelt inte förvänta sig ljuva melodier á la Mozart och Motown, utan istället ett mer expressivt melodiskt språk. Han har också gjort sådant som låter mer normalt (partiet som börjar efter ungefär 5 minuter är sjukt mäktigt).

Nu när vi har det rent musikaliska avklarat, så kan vi gå in på det viktigaste: vilka personer han kände och vilka egenheter han hade... och där är han sannerligen storslagen. Gustav Mahler var en kompis i Wien och i Tyskland träffade han en av 1900-talets bästa konstnärer: Wassily Kandinsky, och ställde ut konst tillsammans med dennes konstnärsgrupp Der Blaue Reiter. I USA var han polare med både Gershwin och Thomas Mann. John Cage var hans elev. Jag tror att han dessutom hade något att göra med Marc Chagall. Kort sagt: han kände fler viktiga personer än vad både du och jag någonsin kommer att göra. Vad gäller egenheter, så nämnde jag tidigare hans besatthet av siffror. Detta tog sig bland annat uttryck i en fobi för talet tretton, en fobi som man kan luras att tro är en utav de löjligare. Men säg inte det: Vid 76 års ålder (7 + 6 = 13), fredagen den trettonde, dog Arnold Schönberg efter en tids skräck och depression - 13 minuter före midnatt.

Mest känd för: En utav 1900-talets allra viktigaste moderna kompositörer, med sin tolvtonsteknik och atonala musik.